Molanders får ingen fortsättning..!?

Molanders, som jag skrev ett inlägg om för en tid sedan, kommer att stanna vid sin första säsong. Eh…Vad? Solidariskt betalar man sin licens i hopp om en ljusning. Liksom yrvaket inser man att det nu finns en svensk serie som berör (vid sidan av dokumentärer och nyheter). Tittarsiffrorna visar också på just en yrvaken kurva om jag förstått rätt – men imponerande för temat och sammanhanget. Varför yrvaket? Medborgarna har vant sig vid att läsningen av... Read More

De fyra årstiderna revisited

Efter en tids textskrivande, som bland annat innefattat det stora nöjet att få lyssna till (och försöka beskriva) musik skriven av begåvade tonsättarkollegor, ska jag nu ge mig i kast med komponerandet av musik igen. Sammanhanget är kul: beställningen kommer från ett nordiskt gäng musiker, med danske accordeonvirtuosen Andreas Borregaard i spetsen. Tillsammans med sina kollegor – som trakterar gitarr, piano, kontrabas och violin – har han gett sig i kast... Read More

Rastaman

De senaste dagarna har jag av olika skäl tänkt på den tid när jag var aktiv med min trumpet. Parallellt med kompositionsstudierna hoppade jag runt i olika sammanhang – inte sällan olika blåssektioner i soulband som hade en blomstrande marknad på västkustens badorter om somrarna. Försedd med små smala glasögon, Strindbergskalufs, basker och gauloises utan filter, såg jag antagligen rätt apart ut bland de coola rockers som utgjorde bandens kärnor. Någon beskrev... Read More

Molanders – en svidande vidräkning…

  När jag först hörde talas om Molanders blev jag skeptisk. Mest för att jag reflexmässigt antog att det nu skulle ske igen. Ytterligare en dåligt påläst bild av musiker och deras vedermödor. Fingrar som planlöst rör sig över instrument utan koppling till musiken som klingar, varvat med plötsliga och irrationella konstnärsutbrott. Och så lite socialrealism med haltande dialog på det. Men jag hade inte behövt oroa mig. Här är det killen med koll som haft... Read More

Modern Fantazias och mer…

I lördags gick jag till Södra Teatern. Det gjorde jag alldeles rätt i skulle det visa sig. Där spelade nämligen Modern Fantazias – en 20-mannaorkester (och band) under ledning av Hans Ek. Brian Eno skulle hyllas. För detta ändamål hade Hans arrangerat ihop ett pärlband av för mig mer eller mindre bekanta låtar och stycken. Jag, som aldrig varit ett Eno-fan av stora mått, utan mest tjusats av hans samarbeten med bl.a. David Bowie och Talking Heads, blev under... Read More

Dödens musik

Jag har roat mig med att skriva en deckare – arbetsnamn Dödens musik. Som av en händelse utspelar den sig på Stockholms äldsta konserthus. En av huvudfigurerna råkar vara chef för huset. Runt återinvigningen av det gamla konserthuset mördas en av stjärnorna, sångerskan Joséphine, på ett spektakulärt sätt – och fler mord följer i spåren av det första… Gradvis tar läsaren sig in i en värld som är marinerad i märkliga självbilder, elitism och... Read More