On august 2 & 3 my oboe concerto ”Máttáráhkka” receives two premiere performances by the Thailand Philharmonic, under the baton of their principal conductor Alfonso Scarano. Soloist is the amazing Arnaldo de Felice. The concerto dives deep into sami mythology. Máttáráhkká is the ancestral mother of all. Currently I am proof-reading parts that are eagerly awaited by the orchestra…
I morgon bitti bär det av till Bokmässan. Det är en alldeles ny upplevelse att åka dit i egenskap av författare, så det ser jag givetvis fram emot! Visto förlag håller till i monter B07:39. Där kommer jag sitta och signera böcker till de eventuellt hugade köpare som tar sig dit. I morgon fredag sitter jag där mellan 13.00 och 15.00. På lördag är det 16.15-18.00 som gäller. Välkommen!
Det är ett tag sedan jag skrev något om persongalleriet i Ond Musik. Jag har tidigare beskrivit den pensionerade polisen Kerstin Armfelt och den politiskt sakkunniga Anna Flanke. Nu är det David Westerdahls tur.
David och jag har en speciell relation. I allt väsentligt har han samma typ av bakgrund som jag själv. Tonsättare. Chef. Aktiv i kulturpolitiska sammanhang som tjänsteman. Men det finns en väldigt tydlig skillnad. Westerdahl har en betydligt större kapacitet att ställa till med oreda än jag har. Med oreda menar jag jag i princip på alla plan: relationer, yrkesliv och hälsa är några exempel på områden i livet som David Westerdahl betraktar med (i bästa fall) milt överseende skepsis. I sämsta fall ser han aktivt till att förstöra så mycket av mänskliga relationer och erövrade positioner han hinner, gärna med hjälp av ett lite för välsmort munläder och en icke oansenlig mängd alkohol som stabilt sällskap. Kanske det enda stabila sällskap Westerdahl kan påräkna i sitt kaotiska liv.
Westerdahl är dessutom en arketypisk kulturman. I Ond Musik möter vi honom första gången på väg upp med hiss till högsta våningen på Kulturpalatset i Warszawa. Hans sällskap för dagen, den polsk-svenska pianisten Nadia Kowalska, gör efter ett både imponerande och rättvist anförande processen kort med honom och lämnar platsen. Detta just som David fått in en bekräftande pilsner. Det är då som Justitiedepartementet ringer och ber om hans medverkan i den utredning som ska sammanföra honom med Kerstin Armfelt, Riksmordkommissionens nyligen pensionerade chef. David är, sin vana trogen, både smickrad och fylld av en känsla av att rättvisa på något vis redan skipats. Vem skulle kunna klara upp mordet på den världsberömde dirigenten Antoine Malå, om inte David Westerdahl?
/Fredrik
